FPA:s beräkning: Nedskärningarna i den sociala tryggheten försvagar incitamenten till lågavlönat arbete och deltidsarbete för personer som får arbetslöshetsförmåner från FPA

Nedskärningarna i den sociala tryggheten 2024 försvagar som helhet avsevärt de ekonomiska incitamenten till lågavlönat arbete eller deltidsarbete för dem som får arbetslöshetsförmåner från FPA, visar en beräkning som FPA:s sakkunniga gjort. Incitamenten till att övergå från deltidsarbete till heltidsarbete stärks.

FPA:s sakkunniga beräknade med hjälp av mikrosimuleringsmodellen SISU hur ändringarna i den sociala tryggheten och beskattningen under det innevarande året tillsammans inverkar på de finansiella incitamenten för dem som får arbetslöshetsförmåner från FPA att ta emot arbete. Granskningen gjordes utifrån två exempelhushåll i Helsingfors: det ena är ett singelhushåll och det andra är ett hushåll med en ensamstående förälder till ett barn i daghemsåldern. Jämförelsen och dess upplägg beskrivs närmare i FPA:s forskningsblogg.

Den effektiva sysselsättningsskattegraden har använts som riktmärke för jämförelsen. Mätaren visar hur mycket de disponibla inkomsterna faktiskt förändras när hushållet ökar sysselsättningen, vilket leder till att hushållet får mindre sociala förmåner och att skatterna stiger. Om till exempel löneinkomsterna ökar med 1 000 euro, men de disponibla inkomsterna slutligen bara ökar med 400 euro, är den effektiva sysselsättningsskattegraden 60 procent.

Granskningen gjordes som en del av projektet Hur den sociala tryggheten fungerar i ungas olika och föränderliga livssituationer som finansieras av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS), och den är en fortsättning på utredningen om konsekvenserna för unga låginkomsttagare av förändringarna i den sociala tryggheten 2024.

Incitamenten till lågavlönat arbete och deltidsarbete minskar, men blir starkare för bättre avlönat heltidsarbete

Utan ändringar i den sociala tryggheten och beskattningen skulle sysselsättningsskattegraden för ensamboende personer med löneinkomster på under 300 euro vara mycket liten, under 10 procent. En löneinkomst under 300 euro innebär i praktiken ett tillfälligt arbete, deltidsarbete eller kortjobb. Med en löneinkomst på mer än 300 euro skulle sysselsättningsskattegraden dock stiga kraftigt till omkring 60 procent vid en löneinkomst på 1 650 euro.

Med beaktande av ändringarna 2024 är sysselsättningsskattegraden för ensamboende över 60 procent även med låg löneinkomst. Upp till en löneinkomst på cirka 2 150 euro är incitamenten till att arbeta lägre än i en situation där inga ändringar görs. Med löneinkomster på över 2 150 euro är incitamenten till arbete starkare för ensamboende.

– Våra beräkningar visar att efter nedskärningarna i den sociala tryggheten ökar inte ett mindre tillskott i inkomsterna de disponibla inkomsterna lika mycket som tidigare, säger FPA:s forskare Miska Simanainen.

Även för ensamförsörjare minskar förändringarna 2024 incitamenten till lågavlönat arbete och deltidsarbete. Upp till löneinkomster på 2 700 euro undergräver ändringarna incitamenten för ensamförsörjare att arbeta. Vid större löneinkomster är incitamenten efter ändringarna starkare än om inga ändringar görs.

– Incitamenten försvagas för att sträva efter låga löneinkomster och deltidsarbete, framför allt på grund av att förvärvsinkomstavdragen, det vill säga de så kallade skyddade beloppen, slopas i samband med utkomstskyddet för arbetslösa och det allmänna bostadsbidraget. Incitamenten till arbete med större lön stärks i sin tur på grund av att nivån på den sociala tryggheten för arbetslösa sänks, förklarar Simanainen.

Utkomststöd försvagar incitamenten

Drygt 40 procent av dem som får arbetslöshetsförmåner från FPA får också grundläggande utkomststöd. Nedskärningarna i den sociala tryggheten 2024 ökar både antalet hushåll som har rätt till utkomststöd och det belopp av utkomststöd som de får.

När nivån på andra förmåner sänks stiger den löneinkomstnivå som kan ge grundläggande utkomststöd. Utan ändringar i den sociala tryggheten och beskattningen skulle ensamförsörjaren i exempelfallet få utkomststöd upp till en löneinkomst på 150 euro, efter ändringarna upp till en löneinkomst på så mycket som 1 050 euro.

För den som får utkomststöd minskar incitamenten till arbete avsevärt. En ensamförsörjares sysselsättningsskattegrad stiger till över 60 procent redan med en löneinkomst på 400 euro och når 85 procent med en löneinkomst på 1 000 euro.

 – Ensamförsörjaren i vårt exempel får med andra ord mindre tilläggsinkomster i handen än tidigare upp till en månadslön på så mycket som 3 500 euro, när man räknar med utkomststödet, säger Simanainen.

Starkare incitament till deltidsarbetande att arbeta mera

Ändringarna i den sociala tryggheten och beskattningen kan uppmuntra till att arbeta mera om man redan har deltidsarbete. Om utgångsläget är en löneinkomst på 1 000 euro kommer ändringarna 2024 att minska incitamenten till att arbeta mera en aning fram till en löneinkomst på 1 600 euro, men stärker därefter incitamenten tydligt.

– Ändringarna i de finansiella incitamenten till arbete är ganska stora för dem som får arbetslöshetsförmåner från FPA. Det är viktigt att följa hur deltidsarbete vid sidan av utkomstskyddet för arbetslösa utvecklas efter ändringarna, säger Simanainen.

Mer information